Hailie gillar ju såklart att leka på drakborgen, förra gången skulle hon åka den stora rutschbanan hela tiden tillsammans med sina två äldre kusiner och såklart mig=).
Då man jobbar inom vården vilket jag har gjort för några år sedan så får man ju möta många olika människor med olika hälsoproblem och handikapp. Men när man jobbar inom det så är det lättare att man själv vet med sig att man inte stirrar på en människa som sitter i rullstol för det finns alltid en förklaring till varför.
Samma sak när jag jobbade som hästskötare och vi hade handikapp grupper på besök, där man hade down syndrom och lite av varje men dom var hur goa och snälla som helst. Dom vill alltid väl och gillar att vara social även om dom kan vara lite närgången än vad man är van vid men så funkar dom. Jag trodde aldrig detta skulle hända mig men det gjorde det. Jag är samtidigt tacksam för det.
Men som sagt att vistas bland folk som i birsta city i Sundsvall och att vara på drakborgen eller någon annanstans där ingen känner mig eller min familj, gör att man blir medveten.
På drakborgen har dom en liten inhägnad för just dom här små där dom kan leka, klättra och mycket mer. Hailie är inte blyg av sig på det viset utan är gärna för sig själv men gillar att vara runt andra barn. Just när jag sitter där och leker med henne eller om jag har henne under uppsikt så ser man att faktiskt blir vissa föräldrar lite obekväm av hennes sällskap.
Det behöver inte vara på ett dåligt sätt, men man vet ju själv hur man kanske reagerar. Man låtsas som man inte ser eller så stirrar man så ögonen hoppar ur och så finns det dom få som vågar sig fram och fråga vad är det som ha hänt.
Men det jag stör mig mest på är det vanliga svenska beteendet att man bara står och tittar snett, viskar och stirrar lite till. Kanske går man förbi försiktigt för att vara på den säkra sidan att man sett rätt.
Om det är många som har stirrat en stund men ingen vågar fråga har jag stor lust att ställa mig på en stol mitt i rummet och skrika rakt ut att:
Det här är min dotter och hon saknar en hand för er som inte vågar fråga utan bara stirrar på henne, det finns ingen orsak till varför men hon är bara född så.
Men som sagt var inte så himla rädd för att fråga det är mycket trevligare än folk som glor. Och jag kommer inte bli förödmjukad om någon frågar heller, men är man otrevlig och säger dumma saker så kommer jag också bli elak.
Var bara inte rädd att komma fram och fråga om ni vill veta hon bits inte och det gör inte jag heller =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar