Hjärtat i halsen !

Igår eftermiddag hände det som verkligen inte får hända. Klandrar mig själv litegrann faktiskt att jag inte hade mer koll. Hailie hade somnat i bilen när jag hämtat min sambo mattias så jag la henne i barnvagnen när vi kom in och hon sov vidare.

Jag började laga mat och tittade till henne med jämna mellanrum, sen efter en stund när jag och mattias pratade i köket så hörde vi ett brak någonstans inne. När tanken väl slog mig så var det : Fan i hela helvete...Hailie!!

Sprang in i sovrummet och barnvagnen var TOM!!! Hon hade ramlat ur, hon låg på golvet på rygg så jag var snabb och plockade upp henne då hon börja grina. Jag trodde hjärtat mitt satt i halsen, slet av henne overallen för att se om hon gjort sig illa.

Jag tyckte först att hon svullnade i nacken men hon var bara lite röd här och var i huvudet men det var inga märken eller blånader eller blod heller för den delen. Jag ringde till mamma min för ja blev så jäkla rädd. Men det ordnade till sig, Hailie var som vanligt och började leka strax efteråt, hon kräktes inget eller visade något annat tecken på att hon mådde dåligt så vi behövde inte åka in med henne.

Men det var sista gången hon fick sova middag där utan att hon ligger brevid en själv. Nu får hon bara ligga i spjälsängen där vet jag att hon tar sig ingenstans så jag kan ha mer koll på henne inte för att det lär vara den enda gången att hon slår sig men det var sista gången hon ramlar från hög höjd.

Som sagt var vår dotter är överallt och tänker inte vara på ett och samma ställe så det lär bli hockey utrustning med sele och koppel så man vet vart hon är någonstans. Hon ger mig gråa hår i för tid men vi älskar henne ändå, det har gjort vårt liv mer framåt och nu sitter man inte bara still längre nu är det att hänga med som gäller vilket är kul. =)

Habben..

Igår eftermiddag ringde det på min mobil, det stod inget nummer så då blev jag fundersam över vem det kunde vara. Men jag svarade i alla fall och det var kuratorn på habliteringen inne i stan. Vi skulle ju ha haft kontakt med dom redan i höstas men dom hörde aldrig av sig.
Dom skulle vänta på att örebro hade sagt sitt och då protesen var klar m.m. Men hon ringde och bad om ursäkt för att det hade dröjt typ 6 månader, men det hade "ramlat mellan stolarna" tydligen =/  lite oproffsigt tycker jag då men det var ju tur att dom ringde någon gång i alla fall.

Hon funderade över hur det gick och så med allting om vi hade något vi ville prata om eller så. Men jag sa att Hailie accepterar ju sin protes förutom att det var väldigt längesen hon kunde ha den men vi måste verkligen skicka ner den imorgon då vi har pengar så det bli klart någon gång.

Men det var bra att hon ringde för jag har lite funderingar nu faktiskt det är ju just det här med dagis, hon ska ju inte ha på sig protesen när det är dags att sova middag och sover hon på dagis måste ju fröknarna kunna ta av och på den. Jag uppfattade som att det skulle komma en arbetsterapeut till dagis för att instruera fröknar och det i hur den ska tas på och av.

Men jag vet inte känns som att jag måste ringa till dom och kolla nere i Örebro om dom tar kontakt med habben själva eller om det är vi som ska göra det. För det känns lite knepigt om någon från habben ska ta allt detta med dagis när dom inte ens har träffat Hailie ännu.

Vi ska ju få träffa teamet nu då jag kände att det kan ju vara lika bra att prata med dom och se om det kommer att komma en arbetsterapeut eller om det är vi som föräldrar som ska ta det med dagis själva. Det kändes inte riktigt som att Örebro och habben här hade något samarbete eller kontakt med varandra, så det är ju svårt att veta hur det går till.

Men i alla fall dom skulle skicka en kallelse så vi får träffa dom i teamet som vi tillhör då. Kan ju vara bra att få prata med dom om hur man kan möta andra föräldrar och barn på dagis sedan med att berätta för dom vad det är som Hailie har. Jag tror inte det blir så mycket problem med barnen för Hailies kusiner rycker bara på axlarna och tänker inte mer på det att hon saknar en hand. Min brorson tycker det är snällt av doktorn som gett Hailie en ny hand.

Så vi får se vad det blir av det här men jag måste ringa ner till Örebro och höra efter litegrann om vad som händer vid dagis och sånt.

Magsjuka och lite annat

Ja förra veckan drabbades lilla Hailie av magsjuka det var väldigt jobbigt för henne då hon även fick en feber som låg på 39. Nu mår hon mycket bättre.
I helgen sov hon borta för första gången och det gick jätte bra, hon har blivit väldigt bestämd över att hon inte vill sova middag så vi kämpar på med det än idag. Vi måste bli mer konsekventa med henne annars kommer hon köra över oss och försöka med att få som hon vill längre fram också.

Ja och nu är det ju jag som har fått magsjuka då denna vecka, jag brukar inte få det men nu åkte man dit och det är inte kul. Som tur är slipper jag kräkas för det är de äckligaste jag vet men det är ju jobbigt att ockupera toaletten ändå.

Denna natten var jobbig då jag vakna mitt i natten för att gå på toa, sen så har ju fryst som bara den också. Tror jag hade feber under natten mådde inte alls bra. Nu väntar jag bara på att min sambo ska bli sjuk också men förhoppningsvis klara han sig den här veckan ut.

Idag fyller min barndoms kompis dotter Nova 1 år! stora damen tänk vad tiden verkligen har gått fort. Nu är det inte så långt kvar tills Hailie fyller 1 år.

Det är inte så långt kvar för mig heller tills jag fyller hela 26 år, det går med stormsteg mot 30 strecket. Min svärmor frågade vad jag önskade mig men det hade jag inte hunnit tänka på det men nu har jag hunnit göra det så nu vet jag.

* Presentkort pandurohobby.
* presentkort på Ikea.
* presentkort Iitalaa (stavning?)
* sen två tjocka filtar till sängen så jag slipper frysa när jag är sjuk.

Typ en sån här pläd vill jag ha i sängen, jag vet att min mamma har två stycken till fåtöljerna deras.

Nu ska jag försöka få i mig något att dricka i alla fall som typ blåbärsoppa eller a-fil =)

Information till läsarna!

God kväll!

Hade lite och göra nu så tänkte bara skriva en sak som kan vara kul att veta. Sedan bloggen startades förra året så har jag haft över 6000 sidvisningar av folk som antingen läser min blogg eller hittat den via ett sökord som lett dom hit. Det är övervägande mest folk från Sverige men även utlandet vilket är väldigt kul att se. Jag tänkte lägga upp dom inläggen i topp 5 som har haft flest läsare/ sidvyer sen detta drogs igång.

 Topp 5:

1. Om bloggen: 497 stycken läsare/sidvyer.
2. Dopet: 159 st.
3 Hinnsvepning: 118 st
4. Barnmorskan klart : 102st
5. äntligen internet m.m: 83 st


Det känns som att det är några stycken som läser i alla fall eller bara svänger förbi men till er som läser och följer denna blogg så tänkte jag säga att är det något ni undrar över och vill veta så ställ gärna frågor så ska jag svara på dom så gott jag kan.
Det vore kul att få lite frågor också om det är något ni verkligen undrar men kanske inte vågar fråga. =)

bvc å lite annat..

Dom senaste veckorna har varit lite upp och ner men det har absolut inte varit så här hemma alltför mycket utan mest runt i kring oss. Allt tänker jag inte skriva upp då det kan vara sånt som inte ska komma upp till ytan för vissa.

Igår var vi in till bvc, vi har inte varit där sen oktober så idag är lilla fia 8070g tung å är 68 cm lång hon är en stor tjej nu. Hon var ju bara 48cm lång när hon föddes. Det fanns inte så mycket att anmärka på tyckte dom på bvc hon följer kurvorna som dom har och hon är som sagt väldigt framåt och gör saker som vissa kan vara lite senare med vilket känns kul då man har haft lite oro över att kanske Hailie skulle bli sen med allting jämfört med jämnåriga kamrater men det är snarare tvärtom.

Det är ju just nu två stora steg kvar tycker jag och det är när hon ska börja på dagis och sen blir hon ju 1 år. Dagis kommer vara lite ängsligt för mig, funderingar om hur andra barn kommer vara mot henne och hur hon själv kommer att vara på dagis. Men det kommer att vara arbetsterapeuter som ska prata med dagispersonalen om hur Hailies protes å det ska skötas och hur Hailie ska behandlas som person.

Just nu har hon blivit väldigt mammig så nästa gång min mamma är ledig på helgen har jag bett henne att hailie får sova borta för första gången. Det är även första gången för mig hon kommer vara borta så länge, skönt samtidigt som det kanske kommer vara lite jobbigt men hon måste lära sig att vara ifrån sin älskade mamma hon också. Hailie har helt klart börja bestämma sig för just nu att hon ska bara inte lägga sig på kvällarna vilket blivit många gånger att jag tröttnat på hennes gnäll och plockat upp henne igen men då har hon varit vaken tills vi ska sova. Det är jobbigt att inte få sin egna tid på kvällen att kunna dusch, plocka undan och gå ut med hundarna i lugn och ro.
Jag känner själv att jag måste bara få sova lugnt en natt och ta igen mig för att fortsätta vara mamma som fått sova ut en natt i alla fall för det gör mycket att sova en hel lugn natt utan barn.

Hailie nyfödd på bb.

Idag önskar jag även min bror lycka till då han ska operera in en pacemaker, så vi hoppas att allt går vägen.

 Nu ska jag bege mig ut med hundarna och hailie innan vi hämtar hennes pappa från jobbet.

var rädd om dig!

Min familj betyder mycket för mig och det har den alltid gjort. Mina bröder är trots allt mycket äldre än mig och har egna familjer. Min äldsta bror fick nyligen en pojke för en månad sen det är hans tredje barn.

Igår när jag skulle hämta min sambo från jobbet så svängde jag förbi mamma på vägen och drack lite kaffe. Då mötte jag min bror efter vägen men han hade nyligen varit där. Allt var som vanligt. Några timmar sedan ringer mamma. Min bror är på väg in på sjukhuset med en hjärtinfarkt.
Han är 36 år.
Först slog det mig inte riktigt vad det innebar, men sen kom det. Hjärtinfarkt är farligt och det vet vi nog alla men det är inte så ofta man tänker på att det ska hända en själv eller någon nära för än det inträffar.

Just nu ligger han på sjukhuset och lär blir kvar där ett tag. Jag vet i alla fall att jag vill ha båda mina syskon vid livet ett tag till och det hoppas jag att ni båda förstår. Nu är det bara att ta detta på allvar och börja lyssna på sin egen kropp och verkligen ta hand om sig själv.

Jag älskar er mina kära bröder så var rädd om er. Tänker på er varje dag !!

Inbillning??

Åh måste bara få skriva och berätta om en sak. Jag vet inte själv om det blir bara för att man inbillar sig eller om man kan drömma så pass verkligt ibland. Men i alla fall, jag vet att min mamma har upplevt och sett saker man kanske inte tro sig kunnas se eller om det överhuvudtaget finns. För vissa är det faktiskt verkligt och för andra inbillar man sig och det ska alltid finnas en förklaring till det som sker, så är min sambo för han finns det alltid förklaring till allt.

Men det var helgen före jul, i tre dagar sov jag oroligt. Jag drömde konstigt och ibland vaknade jag helt utan anledning och kunde inte somna om.
Innan jag träffade min sambo och då jag bodde hemma har jag upplevt lite konstiga saker jag med. Det är någon som rullat en glaskula i mitt rum ni vet en sån som barn förr spelade med ute på skolgårdarna. Och min katt som alltid sov hos mig då for ibland iväg livrädd för ingenting.

Men som sagt söndagen en vecka före jul. Det var tidigt på morgonen men kolsvart, först låg jag och drömde men sen kände jag att det var något som satte sig nere vid mina ben på min sängkant. Hundarna sov redan det va det som var det läskiga och min sambo samt Hailie sov så gott. Jag hade även gåshud längs ena benet och det var kallt som attan. Ja menar man kan ju inte bli kall om bara ett ben sådär, det gick liksom från noll till hundra så var jag knottrig på benet. Det kändes att de var någon där.

Sen bara för någon dag sedan på kvällen så satt min sambo i vardagsrummet och spelade vid datorn. Hailie och jag satt i köket, hon skulle äta kvällsfika och sen gå och sova. Vi har i köket svarta tapeter upptill och vit panel ner till. Tapeterna är mönstrade med vita växter kan man säga hon har inte reagerat så mycket på dom förut. Men när jag sitter och matar henne så slutar hon plötsligt och sen tittar hon ut mot väggen.

Sen gick hennes blick fram och tillbaka, fram och tillbaka sen gav hon ifrån sig ett stort leende. Det var som om någon lekte titt ut med henne. Sen kom min sambo mattias in och då slutade hon.
Jag blev fan paranoid. Jag vet inte vad jag ska tro det va som om det skulle ha varit någon med oss i köket.

Brukar ni känna så att det ibland händer oförklarliga saker hemma hos er? Eller känner ni er iakttagna ibland som att det skulle vara någon runt er, men att det inte finns något där.

Det gör jag, ja känner mig iakttagen ofta fast det inte finns något där. Kliver jag upp själv i mörkret måste jag tända överallt sen vet jag inte hur fort jag måste tillbaka igen när jag släcker för det känns som att det fortfarande är någon bakom mig.

Bild tagen på google.