Älskar dig för den du är

torsdag 27 juni 2013

Snart semester med mera.

Sommaren är äntligen här och vi hade en super mysig midsommar hemma hos mor och far. Denna vecka måste vi ta och ringa till killen som hörde av sig och berättade att han också hade dysmeli. Det är ju kul om det finns någon i närområdet som kanske kan berätta lite om sin uppväxt och vad han har fått för hjälp å det.
Man kan ju liksom inte få nog med information och få lite erfarenheter delade med andra.  Min sambo jobbar sin sista vecka nästa vecka sen har han äntligen semester.

Bli till att slå en signal denna vecka i alla fall. Jo sen i början på veckan hade vi fått ett litet brev av dysmeliföreningen och det var inbjudan till årsmötet för föreningen. Det skulle hålla till i Ronneby i år och det är på måndagen efter den helg vi ska ner till landet och ha släktträff med min släkt. Det blir ju en bit till att åka men jag tror inte vi ska gå då det blir så mycket packning å det plus att mina föräldrar ha lånat en husbil som vi ska sova i då.

Men inte nog med det nästa vecka blir det en sväng till hos habben. Detta besök ska vara just för att vi ska få hjälp med hur Hailie ska använda protesen och få den med mer i sitt naturliga rörelsemönster och även få hjälp med kanske lite lekar och övningar att göra hemma. Men det är bara en sak som jag tänker på att vi trodde ju nu när vi skulle få andra protesen att det skulle bli problem att få henne att ha på sig den och det igen. Men det är inget problem alls. Det enda problemet vi har är att hon tycker väl mer att den är i vägen hon kan inte röra sig på samma sätt när hon ska kliva upp å det från golvet eller hålla i två saker samtidigt för protesen blir på ett sätt i vägen.

Så jag vet inte riktigt men man får väl fortsätta och hoppas på att den kanske kommer henne mer till hjälp snart men som sagt hon kan ju inte riktigt greppa om saker med protesen och det kan hon ju med stumpen hon klämmer ju fast saker med den. Jag kan ge ett scenario: Hailie håller i sin pipmugg och så ger man henne en kaka då klämmer hon fast muggen med stumpen så hon kan ta kakan med handen. Det har funkat alldeles utmärkt för henne och på ett sätt vill jag att hon ska ha sina egna lösningar på saker och ting för man vill ju som förälder att det ska funka för henne på det viset hon vill.
Så vi får väl prata lite om det när vi kommer till Habben och sen se vad som händer.

Men nu ska jag gå och vika lite tvätt eller snarare ett helt berg =) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar