Men det har som sagt var varit mycket roligt och lärorikt samt en helt ny upplevelse för hela familjen. Jag är glad att Hailie är det första barnet för oss så vi slipper gå igenom detta med fler små barn just nu, för det tror jag nog inte vi skulle klara av just nu. men man vet aldrig.
Vi åkte tåg ner till Örebro i måndags redan klockan 8 på morgonen vi var framme vid halv två ungefär. När vi kom ner tog det ett tag att hitta till hotellet men väl framme så kunde vi bara slappa där och Hailie kunde äntligen få sova en stund. Hon tyckte det var så intressant så hon var vaken hela resan ner, snacka om slut när vi kom till hotellet.
Den dagen gjorde vi inte så mycket för vi orkade ärligt talat inte det. Anledningen till att vi åkte ner dagen före var ju inte bara för Hailies skull utan även för att man måste göra formen till protesen på morgonen så den hinner bli klar till eftermiddagen så man kan prova den på.
Upp tidigt dagen efter för att vi skulle hinna med oss,klä på oss och Hailie skulle hinna äta , sen var det hotellfrukost kan ju säga att det var riktigt MUMMA! Sen iväg och leta rätt på sjukhuset.
Hailie var ganska trött när vi kom fram för hon hann inte få sova sin middag på förmiddagen som hon brukar. Men när vi kom dit fick vi träffa dom som skulle vara med oss under dagen och visa vart vi skulle. Ena tjejen hade också dysmeli vilket var kul att få träffa någon i vuxen ålder med det. Vi skulle ner till ortopedtekniska där dom gör protesen.
Jag tog inte bilder på hur dom gjorde formen för Hailie tyckte inte om det och hon bara grinade och skrek för att hon inte ville och var så trött. Därav inga bilder för det tyckte ja inte vore så kul att se.
Men i alla fall formen gör man av gips så dom gipsade av Hailies stump vilket inte hon tyckte va kul. Vi fick göra om formen tre gånger och på tredje försöket gick det. Sen gick vi tillbaka till avdelningen för dom ville se hur Hailie rörde sig på golvet och rent allmänt. Där konstaterade dom att hon är så pass stark så dom tror inte protesen blir ett hinder för henne. Enligt dom ligger Hailie cirka 1 månad före i utvecklingen av den motoriska utvecklingen. Kul att höra =)
Tog så klart lite bilder :
Hailie och sin pappa framme på avdelningen =)
Efter gipset var klart så kunde Hailie dra på mungiporna åt Sara som höll i den fina giraffen =)
Tillbaka på avdelningen och hailie fick mat sen slockande hon som ett ljus bar henne till hotellet som en trasa.
Vi provar hylsan som är klar sen sätter man dit en liten hand på den å gör resten klart.
Passade jätte bra.
Varför inte smaka på den medan vi ändå är igång, första hon gör att slå sig i huvudet med den också.
En glad men helt slutkörd Hailie, på stationen och väntar på att äntligen få åka hem igen.
Örebro är en otrolig stad märkte vi, den verkade mycket städad och mycket fina hus i alla fall på dagen. När vi skulle hem och var på väg mot stationen så märkte vi att ju längre tiden gick desto fler skummisar kom fram i varje hörn och man såg polisbussar som kom ut och rörde på sig. Då sa vi att det är en stad som är super trevlig att vistas i på dagen men kvällstid då ska man nog akta sig när man framför allt inte känner till staden.
Men annars hade vi det jätte trevligt, vi shoppade lite och åt gott innan vi åkte hem. Men borta bra men hemma helt klart bäst. !
Ha en fortsatt trevlig kväll för nu ska jag joina min familj i sängen! natti natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar